Vanliga frågor och svar

ruotsi

Vilka krav skall ställas på fastigheten vid installation av hybridvärme?

Den ska ha vattenburen uppvärmning och mekanisk ventilation.

I vilka fastigheter är det lönsamt att installera värmeåtervinning?

Detta bör bedömas genom att beräkna besparingarna av varje projekt och sedan fatta ett beslut om huruvida objektet har tillräcklig besparingspotential.

I allmänhet är de mest lönsamma energibesparings projekten i byggnader där förbrukningen är hög, men även mindre fastigheter bör var intressanta med ett ökande pris på värme.

Spelar det någon roll hur många separata byggnader det finns inom fastigheten?

Nej, det har ingen betydelse. Frånluftsfläktarna kan vara placerade på yttertaket, i fläktrum eller på vinden.

Vad bör beställaren tänka på innan projektplaneringen?

Man bör ta kontakt med fastighetsskötaren och påbörja en kartläggning av byggnadens tekniska förutsättningar. Man bör också studera all tillgänglig teknisk dokumentation. Detta underlättar de kommande stegen i projektet. Vidare kan det vara klokt att kontakta en fastighetskonsult som ger stöd under processens gång.

Vem ansvarar för systemets funktion?

Systemet är en helhet som omfattar värmekällor, värmefördelning, tappvarmvatten och ventilation. Dessutom krävs ett effektivt styrsystem som löpande reglerar samspelet mellan de olika funktionerna. Om all utrustning beställs från samma leverantör, är det denne som ansvarar för att systemets alla delar bildar en effektivt samverkande helhet.

Att hitta rätt systemleverantör är således helt avgörande. I praktiken är det ju denne som har det övergripande ansvaret för hela anläggningen. Om man försöker sätta samman ett antal tekniska funktioner utan styrsystem, blir resultatet oftast mindre bra och ansvaret dessutom otydligt.

Vilken inställning har energiföretagen till återvinning?

I allmänhet ställer sig energiföretagen positiva – dvs. så länge installationen är professionellt genomförd och följer bestämmelserna. Om fastigheten är ansluten till fjärrvärme, bör man kontakta värmeleverantören i god tid. Där kan man få praktiska råd och information om de krav man bör ställa på en fjärrvärmecentral med återvinning.

Hur kan jag jämföra olika värmeåtervinningslösningar?

Med hjälp av årsverkningsgrad och SFP-värden för ventilationen kan du effektivt jämföra olika lösningar.
Dessa metoder är standard och beräkningssätten för dem är definierade i BBR.
I värmeåtervinningssystemet finns många el-förbrukande komponenter och deras förbrukning bör vara så liten som möjligt i förhållande till den producerade mängden uppvärmningsenergi.

Årsverkningsgrad för frånluft. Årsverkningsgraden för frånluft bör vara så hög som möjligt. I nya fastigheter ska den vara 45 %. Detta betyder alltså att ur den luft som går ut från huset ska minst denna mängd uppvärmningsenergi återvinnas tillbaka till husets uppvärmning på årsbasis.

  • Verkningsgraden beräknas med en formel (inomhustemperatur – frånluftstemperatur)/(inomhustemperatur – utomhustemperatur). Med ett effektivt återvinningsbatteri och en värmepump som är optimerad för värmeåtervinning uppnås en avluftstemperatur kring 2–4 °C under eldningssäsongen. Därigenom är verkningsgraden för frånluft till och med över 100 procent när utomhustemperaturen är högre än så. Årsverkningsgraden för frånluft är 90–105 procent i södra Sverige och 75–90 procent i norra Sverige.
  • Temperaturen 2–4 °C i avluften uppnås bara med ett tillräckligt effektivt återvinningsbatteri. Om återvinningsbatteriet inte är tillräckligt effektivt har den luft som släpps ut högre temperatur. Det försämrar årsverkningsgraden samt naturligtvis också värmeåtervinningssystemets värmeproduktion.
  • Årsverkningsgraden för frånluft är alltså klart bättre jämfört med traditionella värmeåtervinningsaggregat när systemet är rätt dimensionerat och de apparater som används är optimerade för systemet.
  • Man kan alltså säga att ventilationen är energieffektivare efter en renovering än i nya fastigheter.

SFP-värdet talar om hur mycket el ventilationssystemet använder för att evakuera en liter luft ur huset. Värdet ska vara under 1 för hus med mekanisk frånluftsventilation. Med andra ord får 1 watt elenergi användas för att evakuera en liter luft. Om frånluftsflödet är 1 000 l/s får högst 1 kW eleffekt användas för att hålla den i rörelse.

  • Dagens fläktar är i huvudsak energieffektiva EC-fläktar vars elförbrukning är en bråkdel av de gamla AC-fläktarnas. Detta i sig säkerställer inte ett lågt SFP-värde utan det påverkas också av andra förhållanden.
  • Tryckförlusten i värmeåtervinningens värmeväxlare. Det vill säga: ju större motstånd återvinningsbatteriet har, desto mer el krävs för att flytta en liter luft. Traditionella återvinningsbatterier (Cu-Al lamellvärmeväxlare) har i allmänhet mycket stora tryckförluster. Orsaken till detta är att för att uppnå tillräcklig effekt för funktionen måste de göras mycket tjocka, ibland över 30 cm. Detta ger naturligtvis upphov till stora tryckförluster och därigenom en större elförbrukning i fläkten.
  • För att få mindre elförbrukning i dessa skulle man behöva använda ett tunnare återvinningsbatteri (otillräcklig effekt) eller större area (oftast omöjligt på grund av utrymmesbrist).
  • I HybridFX-systemet används ett mikrokanalsåtervinningsbatteri med en tjocklek på endast 35 mm och optimal funktion för värmeåtervinning.
  • En hög tryckförlust påverkar den årliga fläktdriftkostnaden. Detta innebär tiotusentals kronor i extrakostnader under livscykeln. Om det finns flera fläktar är extrakostnaden flerfaldig.

Cirkulationspumparnas elförbrukning

  • Mellan värmepumpen och återvinningsbatteriet cirkulerar vätska med relativt hög hastighet. Liksom för fläkten är det också viktigt med en liten tryckförlust för cirkulationspumpen. Traditionella lamellbatterier ger fläkten stort motstånd men de innebär också motstånd för cirkulationspumpen (i ett tjockt återvinningsbatteri cirkulerar vätskan fram och tillbaka flera gånger i smala kopparrör).
  • På samma sätt som man för fläkten uppnår betydande besparingar med mindre tryckförlust så uppnår man också likadana besparingar på pumpsidan när tryckförlusterna är små. Tryckförlusten påverkas också av dimensionen på rördragningen mellan värmepumpen och värmeväxlaren. Ett rör med för liten dimension ökar elförbrukningen.
  • Ett fel dimensionerat rörsystem och stor tryckförlust i återvinningsbatteriet kan öka kostnaderna i en värmeåtervinningsanläggning med närmare 10 000 kronor. Under 10 års tid blir det upp till 100 000 kronor vilket förlänger återbetalningstiden kraftigt.
Hur stora kostnader för service och drift bör man räkna med?

Den avgörande faktorn är kostnaden under hela systemets livscykel. Fel dimensionering och olämpliga komponenter kan medföra stora kostnader över tid. Systemet omfattar pumpar, fläktar och annan maskinell utrustning. För optimal energieffektivitet krävs ett finstämt samspel mellan alla de här enheterna, annars kan de årliga kostnaderna bli onödigt höga. Det är således klokt att be leverantören om en kalkyl över systemets kostnader under hela livscykeln.

Hur lång livslängd har ett värmeåtervinningssystem?

När man väljer system, bör man säkra de framtida möjligheterna till utbyggnad och uppdatering. Man bör också undersöka tillgången på reservdelar. Glömmer man detta, kan stora extra kostnader uppstå redan under anläggningens första år i drift. Systemets livslängd påverkas också av komponenternas konstruktion, materialets kvalitet, antalet leverantörer av komponenter och den framtida tillgången på reservdelar. Man bör granska samtliga leverantörer noga.

Hur jämför man besparingskalkyler?

Man bör samla in ett så omfattande material som möjligt. Kalkylerna ska baseras på komponenternas verkliga prestanda och fastighetens förbrukningsdata. Dessutom bör de stämmas av mot temperaturtabeller och mot de specifika villkoren i den aktuella klimatzonen.

En kalkyl baserad enbart på värmepumpens verkningsgrad ger tyvärr ofta ett missvisande resultat. Systemets totala verkningsgrad påverkas nämligen av många andra faktorer – t.ex. batteriets effektivitet, tryckförluster, fjärrvärmecentralens funktioner och graden av automatisering.

Vem vänder man sig till för projektering av ett hybridvärmesystem?

Systemleverantören planerar anläggningen och tar fram den dokumentation som konsulter och entreprenörer behöver för sina beräkningar och offerter. VVS- respektive el-konsulten ansvarar för entreprenaddokument och tillståndshandlingar samt sköter kontakten med byggnadsnämnden.

Vad är det för skillnad på en produktleverantör och en systemleverantör?

En produktleverantör levererar enskilda delar av ett större system – t.ex. en cirkulationspump, en fjärrvärmecentral eller en värmepump – och ansvarar för funktionen hos respektive enhet, men inte för helheten eller den totala dimensioneringen. Leverantören av t.ex. en värmepump är expert just på dess funktion, men vet inte hur hela systemet fungerar eller hur det styrs.

Ibland händer det, att en produktleverantör levererar en stor del av komponenterna – t. ex. värmepumpen och fjärrvärmecentralen – medan resten hanteras av entreprenören och konsulten. I sådana fall tappar man lätt kontrollen över det totala systemets funktion och det uppstår förvirring kring garantifrågor och ansvarsförhållanden.

En systemleverantör levererar hela systemet och all dokumentation – och åtar sig dessutom ett löpande helhetsansvar för anläggningens funktion. Därför kan konsulten lättare planera en helhetslösning för fastigheten. Även entreprenörens arbete förenklas, eftersom delarna inte behöver beställas från olika ställen. Slutkunden tjänar också på att leveransens innehåll och ansvarsområdena är tydligt definierade. Systemleverantören stödjer konsulten och slutkunden redan under planeringsfasen, och redan detta förkortar processen. Garantifrågorna blir dessutom okomplicerade när det finns en systemleverantör som lämnar garanti på hela systemet.

Spelar det någon roll vilken slags återvinning man väljer, så länge den ger besparingar?

Den här frågan får man ofta höra. Visst är det ett slags återvinning när man kyler frånluften med en värmepump och värme kan överföras till fastigheten. Det är dock stor skillnad på mängden värme som kan tas till vara och till vilken kostnad det sker. Om systemet inte är planerat som en helhetslösning – och alla delfaktorer därför inte har räknats in – kan endast mindre besparingar uppnås.

Om komponenter har underdimensionerats, ger detta en lägre investeringskostnad. Samtidigt blir återvinningen mindre effektiv. Om systemet å andra sidan är överdimensionerat, blir investeringen för stor i förhållande till besparingen. Därför bör man vara noga med ingångsvärdena och överlåta dimensioneringen till en systemleverantör som kan bedöma helheten.

Även här gäller sunt förnuft och den gyllene medelvägen. Helheten ska vara exakt anpassad till den aktuella fastigheten. Att bedöma detta kräver kunskap om alla delar i systemet – liksom om den teknik som finns tillgänglig på marknaden. Dessutom behövs tillförlitliga uppgifter om fastigheten och om hela det system som ska installeras.

Vem klarar av att driva systemet? Vem ger driftsutbildningen?

När man väljer leverantör, bör man kontrollera tillgången till löpande support och bakomliggande kunskap. Systemets styrning, inställningsvärden och tekniska funktioner skiljer sig från dem i ett vanligt uppvärmningssystem. Det krävs fjärrstyrning – så att experter löpande kan övervaka och justera inställningar och funktioner. Därför behöver slutanvändaren inte lära sig systemets detaljer.

För att en slutanvändare eller entreprenör skall kunna hantera ett så här stort system, krävs en omfattande, dyr och komplicerad utbildning. Nu är är allt betydligt enklare. Entreprenören ger en allmän presentation och visar servicepunkterna. Systemleverantören ger löpande stöd på distans.

Vem sköter service? Vem ger tekniskt stöd? Varifrån får man reservdelar?

Vattenburna system och ventilation kräver alltid uppföljande service och kontroll. Detta är till största delen en uppgift för fastighetsskötaren. En del andra tjänster (t.ex. tekniskt underhåll) kan vara bättre att köpa in från den VVS-entreprenör som har gjort installationen. Systemleverantören måste alltid svara för teknisk support och rådgivning till servicepersonalen. Vidare bör man förvissa sig om att reservdelar och förbrukningsmaterial finns lätt tillgängliga.

Hur kan man påvisa de besparingar och den nytta det nya systemet ger?

I samband med inköpet bör man tänka på vikten av mätbarhet. För att utvärdera systemets effektivitet, måste man skapa förutsättningar för noggrann energimätning. Beräknad energibesparing är inte samma sak som uppmätta data. Man bör därför begära en mätutrustning som rapporterar såväl systemets elförbrukning som värmeproduktionen. På det sättet säkerställer man kontroll över systemets totala prestanda.

Vilka krav ställer återvinningssystemet på fastighetens elsystem?

När man installerar ny utrustning i fastigheten (t.ex. en värmepump) bör man kontrollera huvudsäkringens kapacitet och fastighetens toppeffekt med elleverantören. Systemleverantören lämnar noggranna uppgifter om uttagen eleffekt och kraven för hela systemet till el-konsulten. Därmed kan denne bedöma vilken kapacitetsnivå som behövs. Anslutningen till fjärrvärme kräver endast en mindre del av den effekt som redan används för uppvärmning. De nödvändiga förutsättningarna finns således redan i fastigheten.

Hur lång tid tar installationen? Hur länge är man utan värme och varmvatten?

Traditionella värmeåtervinningprojekt som omfattar ett antal delleveranser och separata upphandlingar kan pågå i månader. Om anläggningen installeras i en befintlig fjärrvärmecentral, kan avbrotten bli flera veckor långa. Genom leverans av hela systemet kan installationstiden kortas med upp till 60 procent. Om man byter ut fjärrvärmecentralen, så blir avbrottet för uppvärmning och varmvatten bara en dag. Ett modernt system som redan är ”provkört” i fabriken gör installationen snabb och enkel och minskar risken för fel.

Medför projektet besvär för de boende? Ska personal ha tillträde till lägenheterna?

Återvinningsprojektet kräver inte att man går in i lägenheterna. Den största delen av arbetet görs på vinden och taket samt i tekniska utrymmen. Tillfälliga avbrott uppstår i ventilationen, uppvärmningen och tillgången på tappvarmvatten. Tack vare en omsorgsfull planering blir dessa avbrott korta. Av utsagor från de boende vet vi, att dessa avbrott upplevs som mindre störande än de som uppstår vid ett stambyte.

Hur lång är återbetalningstiden för värmeåtervinning investeringen?

En noggrann energikalkyl ger fastighetsägaren en rättvisande bild av hur snabbt investeringen är återbetald. Beräkningen kräver noggranna ingångsdata, korrekta energipriser och exakta tekniska data för systemet. När återvinningssystemet installeras i fastigheten, byts hela värmesystemet och all ventilation ut samtidigt. Dessutom installeras ett ”heltäckande” styrsystem. Detta är investeringar för framtiden, så från investeringskostnaden ska man räkna bort gammal utrustning som ändå skulle behöva bytas ut. Några exempel är fjärrvärmecentralen, frånluftsfläktarna och funktioner som automatiseras. Kostnaden för automation räknas också ifrån. Den eliminerar ju ett antal tidigare kostnader för skötsel av fastigheten. I framtiden kommer behovet av dessa smarta tjänster att öka ytterligare.

I varje enskilt fall uppnår man en avsevärd besparing genom återvinning och man minimerar energisvinnet. Detta torde vara fastighetsägarens främsta motiv för att installera systemet. Samtidigt kan man modernisera både uppvärmningen och ventilationen. Byggnaden och människorna mår bättre, och man kan smidigare anpassa systemet till förändringar i fastigheten.

Återbetalningstiden är inte det enda relevanta måttet. Man bör granska totalkostnaden under hela systemets livscykel. Priserna på energi för uppvämning stiger stadigt. Även om återbetalningstiden med dagens energikostnader skulle överstiga de ”magiska” 10 åren, så är situationen med största sannolikhet annorlunda redan inom fem år. Varför skulle man införa hybridvärme först då? Även om återbetalningstiden skulle vara relativt lång, är kapitalkostnaden mindre än den besparing som uppnås. Systemet medför därmed inga ökade kostnader för bostadsrättsföreningen.

Vilken inställning har kommunen till projekt av värmeåtervinning?

Varje kommun har en egen byggnadsnämnd som följer sin egen praxis. Verksamheten styrs av lagstiftning och lokala bestämmelser. I inledningsskedet tar konsulten kontakt med kommunen, kontrollerar lokala krav och informerar slutanvändaren.

Vem har kompetens att installera värmeåtervinning i en fastighet?

Vid delleveranser och separat upphandling är det viktigt att den som utför installationen har en gedigen kunskap om just den här typen av system. När anvisningar och standardprodukter saknas, krävs det stora resurser och mycket tid för att få ordning på systemet. Dessutom krävs yrkeskunnande från många olika branscher – inom värme, vatten, fjärrvärme, kylteknik, ventilation, el och automation. Ofta uppstår problem när systemet ska tas i bruk och justeras in.

Vid en systemleverans säkerställs projektet genom dokumentation, fabrikstillverkade moduler, en fabriksprovad helhet och ett starkt tekniskt stöd. Det krävs färre entreprenörer – man behöver t ex inte någon separat entreprenör för automation. Det finns en erfaren partner som behärskar helheten. Systemet finjusteras och tas i bruk genom fjärranslutning. Det innebär betydande tidsbesparingar i projektet som helhet.

Hur bör man upphandla projektet?

När ett detaljerat system har dimensionerats tillsammans med konsulten och systemleverantören blir upphandlingen enklare. Därefter begär man offerter och tidsplan från entreprenörerna. På så sätt får man jämförbara kalkyler och en realistisk tidplan för genomförandet. Detta är en grundmodell för hur man skapar förutsättningar för ett lyckat projekt.

Hur känner jag igen en systemleverantör och en delleverans?

I allmänhet känner man igen en systemleverantör på att de tar ansvar för helheten och kan erbjuda slutanvändaren en tjänst som säkerställer funktionen.

Delleveranser, platsbyggd lösning eller systemleverans?

Detta diskuteras ofta, och åsikterna går inte sällan isär. Om man summerar projektets samtliga kostnader – från projektplanering till driftstart och uppföljning – blir en systemleverans betydligt billigare.

Detta kan jämföras t.ex. med bilar. Att bygga en enstaka bil eller en konceptbil kräver tid. Man måste leta fram eller låta tillverka delarna till den enda bilen, eftersom dessa inte finns tillgängliga på den breda marknaden. Kostnaderna för konstruktionen blir därför höga per bil, liksom de övriga logistiska kostnaderna. Det är också tidsödande och frustrerande att leta efter delar och att få dem att fungera tillsammans. Bilens el-utrustning, konstruktionen och programmeringen av styrsystemet är också arbetskrävande och dyra poster. Produktionstiden blir dessutom ganska diffus. Den är ju avslutad först när alla är nöjda med bilens egenskaper.

Henry Ford införde därför en modell för massproduktion av bilar. De fordon som tillverkades i en produktionslinje blev mer kostnadseffektivt framtagna och i högre grad standardiserade. Numera tillverkas bilar i långa serier och man lyckas på så sätt hålla kostnaderna nere. Enstaka exemplar eller konceptbilar kostar ju miljoner och är oftast för dyra för att över huvud taget användas.

Samma grundregler gäller även för energilösningar. Platsbyggda och enskilt projekterade system blir betydligt dyrare än en systemleverans med dess standardisering av utrustning och arbetssätt.

För skräddarsydda tekniklösningar inom värmeteknik är det svårt att beräkna kostnaderna, och just detta är orsaken till de stora prisvariationerna i branschen. Utrustningen är aldrig identisk från fall till fall. Den dokumentation som följer med en systemleverans möjliggör däremot noggranna kostnadsberäkningar och entreprenörerna lär sig snabbt vilka tillbehör som ska köpas in. Projekten blir klara i tid, och kunden kan börja dra nytta av sin investering enligt en överenskommen tidplan.

En systemleverans är lätt att planera, kalkylera, installera, driftsätta och följa upp. Den är alltid ett betydligt förmånligare alternativ än delleverans. Detta kan visas enkelt om man jämför installations- eller planeringstider. Ofta vinner man mer än halva tiden inom dessa moment. Programmeringen för fjärrstyrning bör också beaktas. Om detta arbete skulle göras specifikt för ett enskilt projekt, skulle det kosta betydligt mer än för ett standardiserat system.

Kan energiprojekt upphandlas på samma sätt som t.ex. stamrenovering?

Nej. Energiprojekt är tekniskt komplexa och innehåller utrustning från flera olika branscher. Därför
fungerar inte traditionella upphandlingsrutiner. I allmänhet handlar man upp VVS-entreprenader utifrån projekteringsmaterialet. Därefter väljer man det billigaste alternativet. I energisparprojekt kanske den billigaste offerten ger en besparingar i nuläget, men frågan är hur mycket detta val påverkar totalkostnaden över systemets livscykel.

Det finns ännu ingen entydig definition på begreppet ”tillförlitligt energisparprojekt”. Därför är det säkrast att välja alternativet systemleverantör redan under planeringsfasen – för att därefter tillsammans med projektören gå ut och begära offerter för helheten. Det slutliga valet bör baseras på kompetens och på entreprenörens förmåga att hantera ett tekniskt utmanande projekt. På det sättet säkerställer man bästa möjliga stöd för kunden och vinner kontroll över livscykelkostnaderna.

I vilken slags fastighet lönar det sig att installera hybridvärme?

Det måste bedömas från fall till fall. Man gör helt enkelt en beräkning för att se om den möjliga besparingen blir tillräckligt stor. Rent allmänt är återvinning av energi givetvis mest lönsam i fastigheter med hög energiförbrukning. Å andra sidan kommer energikostnaderna att stiga i framtiden, vilket gör det lönsamt att installera värmeåtervinning även i mindre fastigheter.

Spelar det någon roll hur många separata byggnader det finns inom fastigheten?

Nej, det har ingen betydelse. Frånluftsfläktarna kan vara placerade på yttertaket, i fläktrum eller på vinden.